Digital undervisning är här för att stanna
Digital undervisningar har många fördelar. Det ger fler möjlighet att studera, du har större frihet och det är tidsbesparande. Här delar jag med mig av några lärdomar och reflektioner från kursen ”Digitalt lärande och undervisning för högre utbildning” på distans vid Vasa Universitet i Finland. Kurser i pedagogik för högre utbildning ingår nämligen i doktorandprogrammet.
Digital undervisning är inget nytt men har ökat explosionsartat i och med corona. Den största utmaningen var att omläggningen kom så plötsligt och att kurser inte var planerade för att enbart bedrivas online i en digital lärande miljö. Inte sällan saknade också lärare kunskap och erfarenhet av att bedriva undervisning på ett sådant sätt. Förutsättningarna för att en digital kurs ska fungera optimalt är nämligen att den från början har planerats och har ett upplägg för ett digitalt lärande och en digital miljö. Och det tar tid att designa och planera en kurs. Det klassiska högskoleupplägget med exempelvis längre föreläsningar utan pauser fungerar inte särskilt bra i en digital miljö. Dessutom innebär de ledande didaktiska teorierna och pedagogiska modellerna idag att läraren inte ska ”förmedla kunskap” utan fokus ligger på de studerandes lärande process och läraren fungerar mer som en facilitator.
För att de studerande ska orka hålla fokus behöver föreläsningar vid digital undervisning vara kortare, helst bara på 6-12 minuter och i stället vara fler till antal. Alternativt kan man ha längre streamade live föreläsningar med övningar eller diskussioner minst en gång i kvarten i till exempel breakout rooms på Zoom i mindre grupper på 3-6 deltagare. Det finns en mängd olika digitala verktyg för att aktivera studenterna online i pauser och vid seminarium, till exempel Mentimeter, som kan användas för att ställa specifika frågor till de studerande och sedan dela allas svar via skärmdelning på Zoom. Andra exempel är Flinga eller Miro med whiteboard som alla kan skriva på och se samtidigt.
Vidare är det ännu viktigare vid digital undervisning att kursen har en tydlig struktur så att den studerande steg för steg kan följa med i undervisningen, de olika momenten och kursens tidsplanering. Kursens upplägg, material och studiehandledning behöver med andra ord läggas upp konsekvent och lättillgängligt på den digitala kursplattformen som läraren har till sitt förfogande genom universitetet. Det innebär att läraren behöver ta sig tid att lära sig hur plattformen fungerar och sätta sig in i användarens perspektiv för göra det så användarvänligt som möjligt för studenterna som inte har den kännedom om kursen som läraren har. Tydlighet och struktur är dessutom särskilt viktigt vid så kallade funktionsvariationer. Vid digitalt lärande får den studerande vanligtvis ett större egenansvar för sina studier och distraktionerna i en hemmiljö kan vara många. Läraren kan således också behöva vara behjälplig med eller slussa de studerande till olika resurser för studieteknik, pedagogiskt stöd och så kallat självreglerande lärande.
Något annat som är väsentligt vid en digital lärande miljö är att läraren i kursplaneringen och kursupplägget också tänker på att skapa digitala rum för grupparbeten, gruppövningar och samverkan för att det inte faller sig lika naturligt som vid en fysisk undervisning och att vara på campus. Förutom de obligatoriska uppgifterna kan läraren sätta samman studenterna i olika diskussions- och studiegrupper och uppmuntra mer informell delning på forum på kursplattformen. Studenterna behöver med andra ord känna att de befinner sig i ett socialt sammanhang. Inte minst om de studerande är nya, unga och inte känner varandra eller vid olika funktionsvariationer kan det vara ett stort steg att själv ta kontakt med sina kurskamrater. Den sociala gemenskapen kan också öka motivationen och bidra till att den studerande slutför kursen.
Även om en digital lärande miljö inte helt kan motsvara en fysisk lärande miljö med allt vad det innebär så har den också många fördelar. Jämlikheten kan till exempel öka för att det digitala rummet ser annorlunda ut jämfört med en hierarkisk klassisk fysisk föreläsningsmiljö där alla sitter vända mot podiet eller scenen där läraren för en mer eller mindre envägskommunikation och förmedlar kunskap snarare än att vara en facilitator i studenternas lärande process. Med många interaktiva moment i kursupplägget kan faktiskt en digital lärande miljö bli än mer stimulerande och inspirerande. Det ger också fler människor möjlighet att studera vid högre utbildning när man kan gå kurser hemifrån eller enkelt delta på arbetstid. Friheten blir större, liksom ansvaret som är den andra sidan av myntet, vilket kan öka självförtroendet och bidra till ett aktivt medborgarskap. Att studera på distans kan således också vara tidsbesparande, ekonomiskt och miljövänligt. Det spelar med andra ord ingen roll var du befinner dig och du kan gå kursers som erbjuds runt om i världen och träffa en mängd olika nya människor som du annars kanske inte skulle ha träffat. Högskolekurserna kan ha fler deltagare, vilket gynnar universiteten och samhället i stort.
Både nationellt och internationellt finns det självskrivet en mångfald av universitet och en mängd olika kursupplägg men generellt utvecklas digital undervisning för högre utbildning i snabb takt. Har du exempelvis studerat vid universitet för ett antal år sedan kan det se helt annorlunda ut nu än då. Du kan till exempel få lämna in uppgifter och redovisa i form av videos, posters eller bilder i stället för text och papers. VR, virtual reality, har också börjat implementeras vid vissa utbildningar, vilket också bidrar till att göra högskoleutbildning mer praktisk.
Digital undervisning är definitivt här för att stanna, även efter corona.
