Mystiska erfarenheter
Mystiska erfarenheter är här ett paraplybegrepp för ett kluster svårdefinierade upplevelser som inte sällan överlappar varandra och som exempelvis kan ha kallats religiösa, andliga, existentiella, paranormala, extraordinära, övernaturliga eller oförklarliga. Efter åtskilliga år av analys, diskussion och reflektion om ett lämpligt begrepp för den här typen av upplevelser valde Katarina att i doktorsavhandlingen använda filosofen och psykologen William James defintion av mystiska erfarenheter med en uppdaterad förståelse som ligger i linje med religiösa, kulturella och samhälleliga förändringar. James var en av pionjärerna inom det numera tvärvetenskapliga forskningsfältet.
Enligt James kännetecknas mystiska erfarenheter (mystical experiences) av att de outsägliga (ineffability), det vill säga så känslomässiga och utöver alldagliga mänskliga erfarenheter och den taget gör givna verkligheten att det verbala språket sällan räcker till för att beskriva dem. De har vanligtvis en noetisk kvalitet (noetic quality) i bemärkelsen att de kan ge en slags intuitiv insikt, visshet eller vetskap. De är övergående (transiency), det vill säga kortvariga, och passiva (passivity). Med det senare menas en känsla av ett passivt mottagande under själva upplevelsen.
Definitionen är avsiktligt bred för att kunna inkludera och fånga in en mängd olika mystiska erfarenheter som kan tolkas på många olika sätt och upplevas både positivt och negativt. ”Mysterium tremendum et fascinans” är teologen Rudolf Ottos klassiska uttryck för att det mystiska kan vara både skrämmande, framför allt under själva upplevelsen, och fascinerade.
En rad studier visar att mystiska erfarenheter är vanligt förekommande även i sekulariserade samhällen. I genomsnitt rör det sig om mellan 30 och 50 procent av befolkningen, det vill säga att minst varannan till var tredje person har haft minst en typ av mystisk upplevelse. Mystiska erfarenheter kan med andra ord betraktas som ”normala” mänskliga erfarenheter. Det finns heller inga belägg för ett generellt samband mellan mystiska erfarenheter och mental ohälsa. I vissa fall kan det naturligtvis vara patologiskt men det är snarare ett undantag. Aktuell klinisk forskning om psykedeliska droger för att framkalla mystiska erfarenheter som behandlingsmetod vid exempelvis depression bidrar också till en förändrad syn på mystiska erfarenheter inom inte minst vården.
