Om Mystiska erfarenheter

Vad menas med mystiska erfarenheter? Mycket i tillvaron och självaste livet kan ju ses som mystiskt. Med mystiska erfarenheter menas här erfarenheter eller medvetandetillstånd som transcenderar alldagliga vardagliga mänskliga erfarenheter och den “taget för givna verkligheten” och som inte sällan leder till insikter. Det är ett paraplybegrepp för ett kluster svårdefinierade fenomen som inte sällan överlappar varandra och som ibland kallas extraordinära, icke-ordinära, andliga, religiösa, paranormala, transcendenta, övernaturliga, ockulta, metafysiska, magiska, mirakulösa, oförklarliga eller anomalistiska erfarenheter. Vad dessa erfarenheter eller händelser kallas och hur de tolkas beror bland annat på kontext, föreställningar, världs- och livssyn. 

Gemensamt för dessa erfarenheter är att de i en västerländsk kontext och en “naturvetenskaplig konsensus verklighet” kan förefalla mystiska och delvis oförklarliga eller för vissa scientister rent nonsens för att de inte faller inom ramen för ett materialistisk paradigm, orsak och verkan, och dess möjliga förklaringsmodeller. Även om det finns olika fysiologiska och psykologiska förklaringar till flera av dessa fenomen och erfarenheter så förefaller med andra ord inte dagens naturvetenskapliga “standard” förklaringsmodeller vara tillräckliga, i alla fall inte för människor som är öppna för andra möjligheter. Allt fler börjar dock ifrågasätta det materialistiska synsättets begränsningar och vad som egentligen är “verkligt”, inte minst genom att kvantfysiken förefaller bli allt mer accepterad och som tillsammans med artificiell intelligens (AI) och medvetandeforskningen vidgar vyerna och flyttar fram de vetenskapliga fronterna. 

Att vi överhuvudtaget kan vara medvetna och uppleva erfarenheter kallas inom medvetandeforskning för ”the hard problem” och handlar om hur det är möjligt att neurofysiologiska processer, det vill säga elektrokemiska signaler och neurala nätverk, kan ge upphov till subjektiva upplevelser såsom sinnesförnimmelser, känslor, tankar, intuitioner, viljeyttringar och minnen. Allt fler forskare börjar dock ifrågasätta att medvetandet skulle uppstå ur något rent materiellt och menar att medvetandet kanske inte alls uppstår i hjärnan utan hjärnan kanske mer fungerar som en mottagare eller processor som ger upphov till ett medvetande och en känsla av ett subjektivt jag. Filosofen Arthur Schopenhauer lär ha sagt att “all sanning” går igenom tre stadier. Först förlöjligas den, sedan motverkas den kraftigt för att till sist accepteras som självklar.

Sammanfattningsvis har vetenskapliga teorier och konstruerade begrepp sina begränsningar och är tidsbundna och kontextuella. Med andra ord kanske inte alls dessa erfarenheter kan kallas mystiska i framtid. Begreppet mystiska erfarenheter kan dock fungera och vara tilltalande i samtiden, inte minst skänker och tillåter det viss mystik, förundran och spänning i tillvaron.

Enligt psykologen William James kännetecknas mystiska erfarenheter av att de outsägliga (ineffability), det vill säga så känslomässiga och utöver alldagliga mänskliga erfarenheter och den “taget gör givna verkligheten” att det verbala språket sällan räcker till för att beskriva dem. Dessa erfarenheter har vanligtvis också noetiska kvalitéer (noetic quality) i bemärkelsen att de kan ge en slags intuitiv insikt samt är övergående (transiency), det vill säga kortvariga, och passiva (passivity) avseende en känsla av passivitet, eller ett slags mottagande, under själva upplevelsen. Mystiska erfarenheter kan, som teologen Rudolf Otto framhåller, vara mysterium tremendum et fascinans, det vill säga vara både skrämmande och fascinerande. Mystiska erfarenheter kan av individen således upplevas och tolkas både positivt och negativt, ibland både och eller antingen eller. 

Mystiska erfarenheter kan i det här sammanhanget till exempel vara erfarenheter av ett förändrat medvetandetillstånd, transcendens, ”flow”, ”peak experiences”, ”rent varande”, icke-dualitet, enhet, en känsla av salighet, helighet, vördnad eller förundran, att ”vara ett med allt”, med naturen, med sin partner, ”något större”, ”universum” eller gud. Det kan vara erfarenheter av att bara bortom tid och rum, ”andra dimensioner”, en känsla av närvaro, kontakt eller uppenbarelse av avlidna nära och kära, änglar, gudinnor, gudar, gud, mästare, gurus, guider, arketyper, aliens, spöken, väsen eller demoner. Det kan också vara erfarenheter om tidigare liv, reinkarnation, nära döden-upplevelser (NDU), ut ur kroppen-upplevelser (UKU), sanndrömmar, klardrömmande (lucid dreaming, att vara medveten om att en drömmer medan en drömmer ), sömnparalys (ett förlamat paralyserat tillstånd i samband med insomnande eller uppvaknande), profetiska visioner, klärvoajans (clairvoyance, klarseende, synskhet), hörande av röster (clairaudiance), prekognition (förnimmelse av framtida skeenden), förkänningar, déjà vu (paramnesi), telepati (tankekommunikation) med människor eller djur, psykokinesi (förflyttande av fysiska föremål med tankekraft), levitation (fysiska föremål eller kroppen svävar fritt i luften), miraklös healing, tungotal (glossolali, tala ett obegripligt språk i ett förändrat medvetandetillstånd), xenoglossi (i ett förändrat medvetandetillstånd tala ett känt språk men som individen i fråga dock inte kan eller har lärt sig), alien abduktion (bortförande av utomjordingar), UFO, hemsökelse eller besatthet. 

Vetenskapligt finns det föga evidens för ett generellt samband mellan mystiska erfarenheter och psykopati, även om det i vårt så kallade sekulariserade samhälle finns en generell tendens att patologisera, sjukförklara eller nedvärdera dessa erfarenheter. En rad studier inom både religiös och profan kontext visar dock att mystiska erfarenheter av olika slag är vanligt förekommande i dag och att dessa kan ha en betydande inverkan på människors liv och välbefinnande. Tidigare forskningen visar också att människor i en sekulariserad kontext sällan talar oförbehållsamt, eller med en konventionell psykoterapeut, om sina mystiska erfarenheter i rädsla för att verka vidskepliga eller flummiga eller för att inte bli förstådda, betrodda eller patologiseras. Därmed inte sagt att alla erfarenheter av mystisk karaktär upplevs meningsfulla och leder till ökat välbefinnande eller att vissa fall inte kan vara patologiska. 

Vidare indikerar tidigare forskning betydelsen av att dessa typer av erfarenheter integreras i personens livsberättelse, att det finns tolkningsramar och en stödjande närkontext som bekräftar erfarenheten, och inte sällan deltar i konstruktionen av berättelsen, för att erfarenheten ska upplevas meningsfull och positiv. Forskning inom narrativ psykologi visar vidare att det kan ha stor inverkan på hälsan att skriva ned sin berättelse efter starkt känslomässiga, kritiska och traumatiska erfarenheter för att hantera, förstå och skapa mening av erfarenheten. Människan är med andra ord inte bara en social varelse utan meningsskapande och berättande till sin natur och behöver förstå sin tillvaro och uppleva en känsla av sammanhang för att må bra. 

KASAM – en känsla av sammanhang – är ett begrepp grundat av Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi. Antonovsky sökte svar på vad det är som gör att en del människor klarar svåra påfrestningar med hälsan i behåll, och till och med växer och vidareutvecklas av det. Genom forskning med människor som överlevt förintelsen under andra världskriget kom Antonovsky fram till att den avgörande faktorn är i vilken utsträckning människor upplever tillvaron meningsfull, begriplig och hanterbar. Detta sammanfattade Antonovsky i begreppet KASAM – en känsla av sammanhang – och ju högre KASAM ju högre resiliens eller motståndskraft. KASAM (eller SOC, Sense of Coherence) är ett så kallat salutogent perspektiv. Med det menas att en belyser hälsofaktorer och vad det är som gör att människor håller sig friska, i stället för att undersöka vad som orsakar sjukdom, vilket kallas ett patogent perspektiv.

Mystiska erfarenheter kan, inte minst för att det är förhållandevis vanligt förekommande, betraktas som en normal aspekt av den mänskliga erfarenheten och behöver således heller inte innebära någon specifik konfession eller trosuppfattning. Det vetenskapliga perspektivet kan här sammanfattningsvis beskrivas som fenomenologiskt och konstruktivistiskt. Fenomenologiskt i bemärkelsen att det handlar om vad dessa erfarenheter innebär och betyder i människors livsvärld och konstruktivistiskt i bemärkelsen att synsättet grundar sig på att människor konstruerar och rekonstruerar sin världs- och livssyn och mening i tillvaron, vilket dock inte är en isolerad företeelse utan sker i en social kontext. Det handlar med andra ord inte om några objektiva bevis eller sanningsanspråk om dessa fenomen “verkligen” finns, eller om en religiös eller andlig övertygelse, utan mystiska erfarenheter kan betraktas som ett Thomasteorem – om människor definierar en situation som verklig så blir den verklig (och meningsskapande, mitt tillägg) till sina konsekvenser. 

Mystiska erfarenheter studeras inom olika vetenskapliga discipliner, främst inom anomalistisk psykologi, parapsykologi, transpersonell psykologi, antropologi och religionsvetenskap. I Sverige är det ett mycket litet forskningsområde, men internationellt har intresset ökat på senare år. Olika forskare använder olika termer för denna typen av erfarenheter, till exempel exceptional experiences, exceptional human experiences, anomalous experiences, paranormal experiences, extra ordinary expericences, out of the ordinary experiences, supernatural experiences, peak experiences, unusual subjective experiences, inexplicable/unexplainable experiences, mystical experiences, religious experiences, spiritual experiences, transcendent experiences, luminous experiences, mystical-type experiences och så vidare.