Okategoriserade

Trender som sprider kunskap

De tre främsta trenderna eller utvecklingsriktningarna inom akademiskt vetenskaplig forskning är som jag ser det framför allt tvärvetenskaplig forskning, “mixed methods” och “open access”. Syftet är inte minst att öka kunskapen och göra forskning mer tillgänglig både för andra forskare och allmänheten samt kostnadseffektivitet.

Med tvärvetenskaplig eller interdisciplinär forskning menas samverkan mellan olika vetenskapliga discipliner. Det innebär att olika mer eller mindre avgränsade discipliner samverkar med andra discipliner för kunskapsutbyte, exempelvis att ett sociologiskt fakultet samverkar med andra fakultet eller discipliner inom till exempel etnologi, folkloristik eller andra kultur- och religionsvetenskaper. Ett övergripande syfte kan också vara att effektivisera och minska kostnaderna för forskning och att inte “onödig” forskning bedrivs och finansieras med skattemedel. Tvärvetenskaplig forskning kan vidga vyerna och belysa olika perspektiv, men det kan också innebära utmaningar och ta tid. Begrepp kan till exempel användas olika och ha olika betydelse som behöver klargöras för att undvika missförstånd (se tidigare inlägg angående mitt forskningsprojekt och ett tvärvetenskapligt samarbete med bland annat med Cultura och Folklivsarkivet).

Med “mixed methods” menas som det låter att man mixar eller kombinerar olika metoder vid insamling av material till ett forskningsprojekt. Ofta innefattar det att man kombinerar kvantitativa metoder med kvalitativa metoder. Kvantitativa metoder handlar inte minst om kvantitet, frekvens och hur vanligt förekommande något är, som man kan undersöka med hjälp med enkäter till ett slumpmässigt och representativt urval från hela den befolkningen som man vill studera. Kvalitativa metoder är vanligtvis mer explorativa med färre deltagare för att förstå något mer på djupet, till exempel genom intervjuer. Vilka metoder man använder beror på vilka metoder som man anser vara mest lämpliga för att få svar på frågeställningarna i forskningsprojektet. “Mixed methods” innebär inte sällan att forskningsprojektet blir mer omfattande och att flera forskare från olika discipliner är involverade. Det blir med andra ord ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där olika forskarna tillför sitt perspektiv på det fenomen som undersöks.

Med “open access” menas “öppen tillgång” till information, data och forskningsresultatet online, alltså digitalt, så att både fler forskare, studerande, beslutsfattare och allmänheten förhållandevis enkelt kan ta del av nya rön. Syftet är bland annat att forskningen ska nå ut till fler och att resultat kan publiceras snabbare jämfört med artiklar i trycka journaler eller böcker som kan ta lång tid. Det handlar inte minst också om kostnadsbesparingar för universiteten som har höga kostnader för prenumerationer av vetenskapliga journaler inom olika områden. “Open access” kan även relateras till tvärvetenskaplighet och att forskare inte ska behålla material och resultat för sig själva eller inom sin disciplin.

Sammanfattningsvis anser jag att dessa tre trender, tvärvetenskaplig forskning, “mixed methods” och “open access”, är positiva utvecklingsriktningar inom akademin som jag stöder och arbetar för.