Artikeln är publicerad
Nu är min artikel ”Lived religion and mystical experiences. Finding an inclusive umbrella concept for varieties of experiences deemed religious” publicerad i den vetenskapliga journalen Approaching Religion. Kortfattat handlar artikeln om att använda William James begrepp ”mystical experiences” som ett paraplybegrepp för den här typen av ofta överlappande och svårdefinierade upplevelser, fast med en uppdaterad förståelse och användning. Läs den gärna! Här berättar jag hur det kan gå tillväga att få en artikel publicerad i en vetenskaplig journal.
Att skriva och att försöka få sin forskning publicerad i vetenskapliga journaler är en stor del av forskarens vardag. Det är en lång och ganska mödosamt process. Först och främst behöver man hitta en lämplig journal som passar för det område eller tema man vill skriva om i artikeln. Det är ytterst väsentligt för varje journal har en specifik inriktning och tar bara in artiklar som ligger inom detta område. Helst ska journalen också vara open access, det vill säga vara öppet tillgänglig online utan kostnader för läsaren. När man hittat en eller några journaler som verkar relevanta behöver man orientera sig om artikelämnena i tidigare nummer under de senaste åren och läsa några av artiklarna för att få en känsla av stilen och formen. Vetenskapliga artiklar ska se ut på ett visst sätt enligt genren men varje journal kan ha en specifik karaktär och formalian kan skilja sig lite åt.
Journalens deadline för inlämning av manuskript, det vill säga den första inlämnade versionen av artikeln, är viktig att hålla. Redaktören gör en första bedömning och om manuskriptet är intressant ska det vidare granskas av ämnesexperter. Detta förfarande kallas peer-review, eller referentgranskning, och är ett vanligt förfarande vid publicering av vetenskapliga artiklar. Det innebär att manuskriptet innehållsmässigt bedöms av personer med likartad kompetens som författaren. Det tar vanligtvis några månader innan man får svar, bland annat beroende på att redaktören behöver hitta lämpliga ämnesexperter som också ska ha tid att granska texten.
Det brukar vara två granskare, så kallat referees eller reviewers, som kommenterar manuskriptet. Det kan antingen bli refuserat, alltså nekat, för att granskarna tycker att manuskriptet har för många brister eller så får man ett antal kommenterar på vad som behöver förbättras för att manuskriptet ska bli accepterat. Kommentarer får man alltid för en text kan alltid förbättras, men tycker man att det blir för mycket kan man ju alltid välja att tacka nej och inte gå vidare i processen. Annars är det bara att sätta igång att skriva ett nytt utkast med hänsyn till granskarnas kommentarer. Om man väljer att inte justera manuskriptet enligt granskarnas synpunkter behöver man i checklistan över de ändringar som man gjort argumentera för sina val och varför man inte har gjort det. Om granskarna har motstridiga synpunkter är det inte alltid så enkelt. Återigen är det guld värt att få utkast kommenterade av kollegor eller handledare. Vanligtvis har man några månader på sig innan inlämning av en reviderad version och därefter tar det ytterligare en eller några månader innan man får svar om artikeln blivit antagen. Förhoppningsvis är det dags att fira!
Sedan börjar nästa fas. En administratör eller teknisk handläggare för journalen kan efter att ha närläst texten återkomma med frågor, till exempel om någon referens saknas eller inte stämmer med referenslistan. Är artikeln dessutom skriven på engelska eller något annat andra språk behöver den språkgranskas av en professionell språkexpert, om möjligt en infödd (native) förstaspråkig person. En del journaler ombesörjer det och står för kostnaden, om inte kan det vara värt att betala för det själv eller ansöka om bidrag för det. Detta kan med fördel även göras innan manuskriptet lämnas in första gången för att säkerställa att språket håller en viss nivå, om inte kommer det att bli refuserat bara för det. Man kan vid första inlämning också be någon språklig kompetent kollega, om man skulle ha det, att granska manuskriptet. När artikelns slutversion har blivit språkgranskad, korrekturläst och satt behöver man återigen läsa igenom texten noga så att allt stämmer. Är språkgranskaren inte sakkunnig inom området, vilket vore optimalt men kan vara svårt att uppfylla, kan hen ha missförstått och kanske ersätt något med andra ord som kanske inte stämmer med vad du egentligen menar. Inom en vecka eller så ska man ha återkommit med eventuella kommentarer eller ett godkännande. Efter eventuella korrigeringar och några korrekturrundor till är artikeln äntligen redo för publikation.
Hela processen från det att man börjar skriva första utkastet till publicerad artikel kan ta närmare ett år eller mer. Jag började till exempel att skriva på den här artikeln till det här specifika temanumret ”Religion and Cultural Change” efter en konferens inom området i juni 2021, men då utgick jag från en text som jag redan hade påbörjat för avhandlingen. Deadline för inlämning av manuskriptet var 1 september och i slutet på oktober fick jag beslut och kommentarer från granskarna. Nästa deadline för inlämning av det reviderade manuskriptet, checklista över ändringarna och författarpresentation var 1 januari 2022 och efter de slutliga korrekturturerna i januari och februari publicerades artikeln nu i mars 2022.
Återkom gärna med kommentarer när du läst artikeln!
