Om

Katarina Johansson som äger och driver Kenosis är forskare, författare och föreläsare. Hon har en tvärvetenskaplig och bred bakgrund med studier i både Sverige, USA, Indien och Finland.

Katarinas intresse för området mystiska erfarenheter initierades av en stark spontan mystisk erfarenhet i 20 års åldern i en svår livssituation. Den existentiella krisen och tomheten kan i efterhand beskrivas som en form av “själens dunkla (mörka) natt” (the dark night of the soul). Det är ett begrepp myntat av Johannes av Korset, en spansk poet, karmelit (katolsk munk) och mystiker på 1500-talet, som inte sällan används för att uttrycka en fas av mörker, lidande och tomhet före andlig utveckling. Den mystiska erfarenheten gav ljus, kärlek och livskraft. Katarina förstod på djupet av egen erfarenhet vikten av att känna mening för att må bra. Den mystiska erfarenheten ledde bland annat till att hon började meditera och läsa mängder av litteratur inom området andlighet, personlig utveckling och holistisk hälsa. Hon gick otaliga kurser både i Sverige och internationellt, botaniserade bland österländska läror och alternativa/komplementära behandlingsmetoder och skaffade sig en tvärvetenskaplig akademisk utbildning inom hälsa och friskvård.

Efter att med ett helhetsperspektiv ha arbetat inom hälsoområdet i många år, författat flera böcker inom området, bland annat startat och drivit ett integrerat hälsohus och haft avtal med Region Skåne för multimodal smärtrehabilitering ville hon utvecklas vidare. Den här gången blev det studier i religionsvetenskap, främst vid Lunds universitet, som resulterade i en teologie master med inriktning religionshistoria och religionsbeteendevetenskap. Forskning lockade och Katarina blev antagen som doktorand inom sociologi vid Samhällsvetenskapliga institutionen, Fakulteten för human- och samhällsvetenskap vid Åbo Akademi i Finland. I sin doktorsavhandling Mystiska erfarenheter och meningsskapande i samtiden har hon integrerat sina intresseområden mystiska erfarenheter, hälsa, mening, historia och samhällsförändringar över tid. Katarina ett pragmatiskt förhållningssätt till mystiska erfarenheter och belyser på empirisk grund vilken betydelse mystiska upplevelser och händelser kan ha för människor idag. Efter att ha doktorerat fortsätter hon att forska, skriva och föreläsa om mystiska erfarenheter, hälsa, mening och sammanhang.

Om ordet Kenosis

Kenosis är grekiska och ett begrepp som kan användas inom både teologi, mystik, filosofi och etik. Här används kenosis med betydelsen ödmjukhet och konsten eller förmågan att “tömma sig på sig själv”. Den judiske filosofen Emmanuel Levinas, inte minst känd för den så kallade ”ansikte-mot-ansikte”-etiken, tolkar exempelvis kenosis som möjligheten att i mötet med den/det ”andra” tömma sig och vara så öppen, osjälvisk och ansvarsfull att det oändliga och transcendenta möter det ändliga. Inom teologi och mystik kan ”tömma sig” syfta på ett överlämnande till Gud eller att ”släppa taget” om det världsliga och egot. Tomhet inom olika mystika traditioner kan även betraktas som en föregångare till en andlig process. Den finns till exempel i Johannes av Korsets ”mörka natt”, i den sufiska tanken om fana (självutplåning), i den kabbalistiska idén om tzimtzum (Guds tillbakadragande) och i konceptet śūnyatā (tomhet) inom buddhism och hinduism. Enligt de gamla vediska skrifterna är tomhet alltet, det som är, kreativitetens och kraftens källa. Det kinesiska tecknet för ödmjukhet betyder både tomhet och öppenhet.

I praktiken kan kenosis röra sig om en ödmjukhet inför livet och vad det innebär att vara människa. Att vara ödmjuk inför sig själv, andra, naturen och det som är större än oss själva och bortom det som vi kan se och ta på, rationellt förstå och förklara. Kenosis kan innefatta att vara öppen för något nytt, ny kunskap, en annan förståelse och olika tolkningar. Man kan också behöva “tömma sig på sig själv” och “släppa taget” om det gamla, tidigare kunskap och föreställningar för att kunna ge plats för något nytt. För att få sinnesro, vara närvarande eller ”bara vara” kan man behöva ”tömma sig” på allt som kan röra sig i sinnet, alla tankar, föreställningar, känslor, berättelser, identiteter och vad man själv eller andra har gjort eller ska göra. Ett verktyg och gärna daglig praktik för träna sig i ödmjukhet, ”tömma sig”, ”släppa taget” och vara öppen för något nytt är meditation. Patanjali, som brukar kallas yoga filosofins grundare, definierar yoga som ”hejdandet av sinnets rörelse”.