Okategoriserade

Begrepp förtydligar och försvårar

Inom forskning inleder man vanligtvis med att försöker förtydliga och definiera vad det är som man vill problematisera, diskutera eller undersöka. Det gör man genom att använda sig av olika specifika begrepp eller termer, antingen vedertagna eller nykonstruerade. Det är vanligtvis svårt att definiera och tydligt avskilja ett visst begrepp från andra och begreppen kan bli ganska breda för att kunna fånga in olika tänkbara aspekter eller sidor av ett fenomen, men de blir då också mindre tydliga. Begreppsproblematiken skapar med andra ord huvudbry för forskare.

Helst skulle man vilja undvika att kategorisera och sätta etiketter på saker och ting och olika fenomen, men det är svårt att undvika inom akademin för att försöka förtydliga och definiera vad det är som man egentligen avser att diskutera, undersöka eller problematisera. Att problematisera innebär för övrigt inte att “skapa problem” som det kan låta som utan att vända och vrida på något och ställa upp ett forskningsproblem eller en specifik frågeställning om vad det är som man avser att undersöka.

Begrepp kan dessutom bli särskilt svårt och ibland förvirrande vid tvärvetenskapligt och interdisciplinärt samarbete, det vill säga när en disciplin som till exempel sociologi vill samverka med en annan disciplin eller område som till exempel folkloristik, etnologi eller psykologi. Vissa begrepp och termer kan vara lika, men inte sällan kan ett visst begrepp ha en eller delvis en annan betydelse, eller så uppenbarar det sig att det finns en annan term som används för något liknande. “Aha, du menar…”. Ibland kan ett begrepp som är självklara och vanligt förekommande inom en disciplin vara något som man undviker eller rent av förkastar i en annan.

Inom sociologi används till exempel vanligtvis termen kontext för att benämna omgivning, miljö, sammanhang, tid och plats. Det kan användas på en mängd olika sätt och i olika situationer, det kan till exempel vara en persons, eller aktörs som det ofta kallas inom inom sociologi, livskontext, alltså kontexten eller sammanhanget i personens egna liv och livsberättelse. Det kan vara närkontexten, det vill säga den närmaste omgivande miljön runt omkring personen i fråga, till exempel familj och vänner eller en specifik grupp eller subkultur som personen anser sig tillhöra. Det kan också avse det omgivande samhället i det stora hela, den tid och tidsanda som personen befinner sig i på samhälls- eller makronivå. Inom folkloristik däremot avser kontext vanligtvis de texter som finns runtomkring det som man undersöker.  

Det blev jag medveten om vid samarbetet med Cultura, Kulturvetenskapliga arkivet vid Åbo Akademi. Jag blev nämligen ombedd att göra ett inlägg i deras blogg för etnologi, folkloristik och kulturanalys i samband med samarbetet med webbenkäten och den så kallade frågelistan för att samla in material till min studie (se förra inläggen). Frågelista är förresten också en specifik term inom kulturområdet som vanligtvis inte brukar användas inom sociologi. Frågelista avser en metod för att samla in berättelse där man för att underlätta berättandet tar hjälp av frågor till informanten, eller meddelaren som arkiven kallar det. Frågorna kan även skapa större förutsättningar för att forskaren får in svar på sin specifika frågeställning. Jag har således inte använt mig av metoden tidigare, men jag är nyfiken och provar gärna nytt och blir alltmer övertygad om metodens förträfflighet ju fler frågelistsvar som jag får in.

Efter att tidigare ha lärt mig av utmaningar och erfarenheter med begreppslig förståelse över de interdisciplinära gränserna bad jag om feedback av en samarbetspartner på Cultura innan blogginlägget skulle publiceras. Jag frågade särskilt om det var något begrepp eller någon term som var direkt olämplig att använda. Då fick jag lära mig just detta hur begreppet kontext används inom den här disciplinen. För att undvika missförstånd valde jag då i stället termen sammanhang med förhoppning om att det skulle vara mindre problematisk för läsaren och underlätta mottagandet av texten.

I blogginlägget till Cultura skriver jag om begrepp och interdisciplinär samverkan, framför allt problematiserar jag begreppet mystiska erfarenheter som jag har valt att använda som ett paraplybegrepp i mitt forskningsprojekt. Jag har ägnat mycket tid åt detta med ett lämpligt begrepp för fenomenen och lär återkomma med flera inlägg på temat.