Doktorsavhandling

Syftet med Katarinas doktorsavhandling Mystiska erfarenheter och meningsskapande i samtiden inom sociologi vid Fakulteten för human- och samhällsvetenskap vid Åbo Akademi i Finland, var att öka förståelsen för och kunskapen om hur människor bland allmänheten i samtida Norden skapar mening av spontana mystiska upplevelser och händelser. Perspektivet är sociologiskt, fenomenologiskt och konstruktivistiskt samt salutogent.

Sociologiskt innebär i det här fallet och i korthet att undersöka hur individer skapar mening av sina mystiska erfarenheter kopplat till kontexten, andra människor och samhället. Fenomenologiskt betyder att undersöka vad mystiska erfarenheter kan innebära och betyda i människors livsvärld. Konstruktivistiskt avser här att människor konstruerar eller skapar mening av sina erfarenheter. Ontologiska frågor och sanningsanspråk om vad som ”finns” eller inte eller är ”sant” eller inte har med andra ord satts inom parentes. Här kan man hänvisa till det inom sociologi klassiska Thomasteoremet: ”Om människor definierar en situation (eller upplevelse, mitt tillägg) som verklig så blir den verklig till sina konsekvenser.” Med salutogent menas hälsofrämjande och att fokus ligger på vad som kan påverka hälsan i positiv riktning i motsats till att fokusera på sjukdom och patologi.

Det empiriska materialet i doktorsavhandlingen har samlats in från januari till augusti 2021 genom ett tvärvetenskapligt samarbete med Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid Åbo Akademi och Folklivsarkivet vid Lunds universitet. Personer bland allmänheten i Finland och Sverige som har haft mystiska erfarenheter (första person) har deltagit i undersökningen genom att besvara en anonym öppen webbenkät, en så kallad frågelista. Över 100 berättelser har erhållits i forskningsprojektet.

Frågelista är en välbeprövad vetenskaplig metod för att samla in material vid nordiska kultur- och folklivsarkiv, men har sällan använts inom sociologi. En frågelista uppmuntrar till berättande och personen svarar fritt med hjälp av fem kluster av frågor relaterade till frågeställningarna i forskningsprojektet.

Resultatet indikerar att mystiska erfarenheter av olika slag, ”stora” som ”små”, kan vara meningsfulla för dagens människor och fungera som en resurs för hälsa och välbefinnande. Att skapa signifikant mening av mystiska erfarenheter kan även betraktas som en form av levd religion – ett begrepp för religiositet i människors liv både inom och utanför institutionell eller organiserad religion. 

Mystiska erfarenheter kan ge motståndskraft mot livets utmaningar. De kan ge mening, hopp, tröst, minska dödsångest och skapa en känsla av samhörighet med levande såväl som avlidna. Mystiska erfarenheter kan göra livet mer spännande, lustfyllt och utvecklande. 

Samtidigt som deltagarna ger uttryck för sociala utmaningar, såsom rädsla för att bli ifrågasatt, bli betraktad som godtrogen eller ”knäpp” och utanförskap, har de pratat förhållandevis öppet om sina mystiska erfarenheter. Det kan vara till sin partner, inom familjen, bland vänner, med arbetskollegor eller officiellt. Resultatet tyder på att sociala normer kring mystiska erfarenheter är under förändring i ett ömsesidigt samspel mellan individ och samhälle.

Den här forskningen bidrar med ny kunskap och förståelse om mystiska erfarenheter baserat på vilken betydelse de kan ha för dagens människor i deras liv. Katarina har ett pragmatiskt förhållningssätt och föreslår att samhället drar nytta av människors mystiska erfarenheter som en resurs. Genom att normalisera mystiska erfarenheter kan utanförskap motverkas och inkludering, välbefinnande och hälsa främjas. Resultaten ses som en del av pågående större religiösa, kulturella och samhälleliga förändringar.

Här är länkar till publikationer om forskningen.