Om Mystiska erfarenheter

Vad menas med mystiska erfarenheter? Mycket i tillvaron och självaste livet kan ju betraktas som mystiskt. Med mystiska erfarenheter menas här händelser och upplevelser som är utöver alldagliga vardagliga mänskliga erfarenheter som att gå och äta. Det är upplevelser som transcenderar den taget för givna materiella världen som vi delar med andra människor och som kan kallas en ”naturvetenskaplig konsensussyn av verkligheten”. Mystiska erfarenheter är ett paraplybegrepp för ett kluster svårdefinierade fenomen som inte sällan överlappar varandra och som kan ha kallats andliga, paranormala, religiösa, extraordinära, exceptionella, existentiella, transcendenta, övernaturliga, anomalistiska, ockulta, metafysiska, transcendenta, mirakulösa eller oförklarliga upplevelser.

Definitionen som används är en uppdaterad förståelse av William James (1902) mystiska erfarenheter (mystical experiences). Enligt James kännetecknas mystiska erfarenheter av att de outsägliga (ineffability), det vill säga så känslomässiga och utöver alldagliga mänskliga erfarenheter och den taget gör givna verkligheten att det verbala språket sällan räcker till för att beskriva dem. De har vanligtvis också noetiska kvalitéer (noetic quality) i bemärkelsen att de kan ge en slags intuitiv insikt eller visshet. De är vanligtvis också övergående (transiency), det vill säga kortvariga, och passiva (passivity) avseende en känsla av passivitet eller ett slags mottagande under själva upplevelsen. Mystiska erfarenheter kan, som teologen Rudolf Otto framhåller, vara mysterium tremendum et fascinans, det vill säga vara både skrämmande och fascinerande. Mystiska erfarenheter kan tolkas på många olika sätt och upplevas både positivt och negativt.

Mystiska erfarenheter kan till exempel vara erfarenheter av ett förändrat medvetandetillstånd, transcendens, ”flow”, ”peak experiences”, ”rent varande”, icke-dualitet, enhet, en känsla av salighet, helighet, vördnad eller förundran, att ”vara ett med allt”, med naturen, med sin partner, ”något större”, ”universum” eller gud. Det kan vara upplevelser av att vara bortom tid och rum, ”andra dimensioner”, en känsla av närvaro, kontakt eller uppenbarelse av avlidna nära och kära, andar, änglar, gudinnor, gudar, gud, mästare, gurus, guider, arketyper, aliens, spöken, naturväsen eller demoner. Det kan också vara erfarenheter om tidigare liv (reinkarnation), nära döden-upplevelser (NDU), ut ur kroppen-upplevelser (UKU), sanndrömmar, klardrömmande (lucid dreaming, att vara medveten om att en drömmer medan en drömmer ), sömnparalys (ett förlamat paralyserat tillstånd i samband med insomnande eller uppvaknande), profetiska visioner, klärvoajans (clairvoyance, klarseende, synskhet), hörande av röster (clairaudiance, klarhörande), prekognition (förnimmelse av framtida skeenden), förkänningar av olika slag, omen, déjà vu (paramnesi), telepati (tankekommunikation) med människor eller djur, psykokinesi (förflyttande av fysiska föremål med tankekraft), levitation (fysiska föremål eller kroppen svävar fritt i luften), miraklös healing, tungotal (glossolali, tala ett obegripligt språk i ett förändrat medvetandetillstånd), xenoglossi (i ett förändrat medvetandetillstånd tala ett känt språk men som individen i fråga inte kan eller har lärt sig), besatthet, hemsökelse, alien abduktion (bortförande av utomjordingar) eller UFO.

Mystiska erfarenheter intresserar forskare inom en mängd olika vetenskapliga discipliner, till exempel inom anomalistisk psykologi, parapsykologi, transpersonell psykologi, antropologi, kultur- konst- och språk vetenskaper, religionsvetenskap och medvetandeforskning. Det är ett förhållandevis litet forskningsområde även om intresset internationellt sett är betydligt större än i Sverige. Det förekommer inga enhetliga begrepp eller definitioner utan olika forskare och discipliner använder olika termer för dessa typer av upplevelser. Begrepp (på engelska) som används i tidigare forskning för ett kluster av upplevelser av detta slag är till exempel exceptional experiences, exceptional human experiences, anomalous experiences, paranormal experiences, extra ordinary expericences, out of the ordinary experiences, non-ordinary experiences, supernatural experiences, peak experiences, unusual subjective experiences, inexplicable/unexplainable experiences, mystical experiences, religious experiences, spiritual experiences, spiritual transformative experience, transcendent experiences, luminous experiences, mystical-type experiences och så vidare. 

Inom medvetandeforskning kallas vidare frågor som rör sig hur medvetandet skapas, varför det överhuvudtaget existerar och hur vi kan förklara att vi har subjektiva upplevelser för den svåra frågan, ”the hard problem”. Hur kan elektrokemiska signaler och neurala nätverk ge upphov till subjektiva upplevelser såsom sinnesförnimmelser, känslor, tankar, intuitioner, viljeyttringar och minnen? Allt fler forskare börjar ifrågasätta att medvetandet uppstår i hjärnan och menar att hjärnan kanske mer fungerar som en mottagare eller processor som ger upphov till ett lokalt medvetande och en känsla av ett subjektivt jag. Filosofen Arthur Schopenhauer lär ha sagt att “all sanning” går igenom tre stadier. Först förlöjligas den, sedan motverkas den kraftigt för att till sist accepteras som en självklarhet.

En rad studier visar att mystiska erfarenheter av olika slag är vanligt förekommande även i västerländska samhällen. Beroende på studie kan det vara allt från omkring 10 till nästan 100 procent som har haft minst en typ av mystisk erfarenhet. Vanligtvis rör det sig om mellan 30 och 50 procent av befolkningen. Tidigare forskning visar också att dessa erfarenheter kan ha en betydande inverkan på människors liv och välbefinnande men att människor i en sekulariserad kontext vanligtvis inte har talat öppet, oförbehållsamt eller med en konventionell psykoterapeut om sina mystiska erfarenheter i rädsla för att verka vidskepliga, flummiga eller naiva, förlöjligas, inte bli förstådda eller betrodda, betraktas som avvikande, stigmatiseras eller patologiseras. Därmed inte sagt att alla erfarenheter av mystiskt slag upplevs meningsfulla och leder till ökat välbefinnande eller att vissa fall inte kan vara patologiska. Vetenskapligt finns det inga evidens för ett generellt samband mellan mystiska erfarenheter och psykopati, även om det i vårt samhälle fortfarande kan finns en tendens att patologisera, nedvärdera eller bortförklara dessa mänskliga erfarenheter.

Vidare visar tidigare forskning betydelsen av att denna typ av upplevelser integreras i personens livsberättelse, att det finns tolkningsramar och en stödjande närkontext som bekräftar upplevelsen, och inte sällan deltar i konstruktionen av berättelsen, för att erfarenheten ska upplevas meningsfull och positiv. Forskning inom narrativ psykologi visar vidare att det kan ha stor inverkan på hälsan att skriva ned sin berättelse efter starkt känslomässiga, krisartade och traumatiska upplevelser för att kunna hantera, förstå och skapa mening av erfarenheten. Människan är med andra ord inte bara en social varelse utan meningsskapande och berättande till sin natur och behöver förstå sin tillvaro och uppleva en känsla av sammanhang för att må bra. 

KASAM – en känsla av sammanhang – är ett begrepp myntat av Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi. Antonovsky ville tar reda på vad det är som gör att en del människor klarar svåra påfrestningar och utmaningar med hälsan i behåll, och till och med växer och vidareutvecklas av det. Han kom fram till att de avgörande faktorerna är i vilken utsträckning människor upplever tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull. Dessa tre komponenter sammanflätas och sammanfattas i begreppet KASAM – en känsla av sammanhang (SOC, Sense of Coherence). Ju högre KASAM en människa upplever desto högre resiliens eller motståndskraft mot livets utmaningar har hon. KASAM är ett så kallat salutogent perspektiv. Med det menas att belysa hälsofaktorer och vad det är som gör att människor håller sig friska, i stället för att undersöka vad som orsakar sjukdom som är ett patogent perspektiv.

Gemensamt för mystiska erfarenheter är att de i en västerländsk kontext kan förefalla mystiska och delvis oförklarliga eller för vissa scientister som rent nonsens för att de inte faller inom ramen för en materialistisk världssyn, logik, orsak och verkan och dagens naturvetenskapliga förklaringsmodeller. Allt fler börjar dock ifrågasätta materialism, dess begränsningar och vad som egentligen är “verkligt”. Bidragande orsaker till detta är att medvetandeforskningen vidgar vyerna och flyttar fram de vetenskapliga fronterna och synen på vad som är ”verkligt” och möjligt, kvantfysikens allt större genomslagskraft, teknisk utveckling och artificiell intelligens (AI). Forskare menar också att vi lever i ett så kallat senmodernt samhälle. Det innebär ett posttraditionellt, reflexivt och postmodernt samhälle i vilket människor bland annat vill vara autentiska och ”sanna mot sig själva” (Giddens 1999). Subjektivitetsteorier kan också förklara ett kulturellt skifte från en auktoritär till en subjektbaserad kultur (Taylor 1989; Heelas och Woodhead 2004). Detta innebär bland annat högre värderingar av subjektiva upplevelser, inkluderat mystiska erfarenheter. Medialiseringsteorier (Hjarvald 2012) som belyser medias och i det här fallet inte minst populärkulturens genomslagskraft och inflytande är andra förklaringar på samhällsnivå. Det finns också ett ökat intresse för holistisk hälsa och existentiella frågor, spökturism och pilgrimsvandringar, feminism, miljö och naturen som kan inkludera synen att naturen är besjälad och har samma rättigheter som människor. Sammantaget kan dessa samhälleliga, kulturella och religiösa förändringar bland annat förklara den öppenhet för mystiska erfarenheter och en pågående förändring av sekulära sociala normer som Katarinas forskningsprojektet indikerar.